ADHD är inget som plötsligt bara dyker upp och finns där en dag. Det är medfött. Och det är inget som liksom "går över" om en stund, utan det är nåt som barn och familj får lära sig att leva med och lära sig att hantera.

Däremot ökar deras svårigheter här i livet om de inte får rätt förutsättningar. Och det redan från början!
Men, dessa barn kräver lite mer av sina föräldrar än vad andra barn gör.
Lite mer av allt. Extra mycket struktur på tillvaron, extra mycket tid, extra mycket tydlighet, extra mycket
stöd, extra mycket förståelse. Listan kan göras hur lång som helst.

Alla föräldrar har inte den möjlighen. Den tiden finns inte. Den orken finns inte.
Och precis där kommer skuldkänslorna fram. Att inte räcka till för sitt barn. Att inte veta hur man ska
kunna hjälpa sitt älskade barn. Hur ska man få¨andra att förstå? Hur gör man?

Detta med skuldkänlor finns hela tiden.
Vi kan ta ett exempel med nåt så enkelt som barnets jympakläder....
Dom ska med varje idrottslektion. Man kanske fortfarande packar barnets grejer fast "alla andra" barn
fixar detta själva.

Man blir ifrågasatt av andra vuxna om varför man gör det, man får höra att man curlar och inte lär sitt barn att ta eget ansvar. Vad vet andra om det? Man får försvara sitt beteende. Men man vet precis varför man gör det, man vet att annars kommer inte grejerna med till skolan.
Barnet har fullt upp med att göra sig klar för att gå till skolan över huvudtaget, med allt vad det innebär. Som vi andra bara tar för givet. Det ska vara "rätt" kläder, det ska finnas rena i ryggsäcken, läxor ska packas, frukten ska med mm mm, annars blir det en jobbig dag.

Att som förälder få höra att det är deras eget fel att barnet lever med detta funktionshinder är otroligt orättvist. Jag lovar, vi föräldrar lever med skuld nog iallafall.
Och säg inte att dessa barn ska "skärpa sig". Jag kan garantera att de gör sitt bästa!

Okunskap leder ofta till fördomar. Och fördomar finns det alldeles för mycket av. Det är det minsta dessa familjer behöver.

Då blir man bara trött.

Jag förstår inte varför allt ska vara frid och fröjd.. och först när någon tycker man har surat till en gång elelr två så ska man börja smutskasta varandra och dra upp varenda liten dålig sak man råkat gjort eller sagt sen år tillbaka. Och vad man gjorde för 6 månader- 1 år sedan ska man helt plötsligt stå och försvara!?

Fungerar verkligen vänner så?

Varför ska dom få en att må dåligt och känna sig dålig?

Är det ine meningen att vänner ska vara glada för ens skull då allt elände vänder och man börjar må bra?

Det är vad jag trodde.. att vänner stog bredvid en i vått och tort och när du mår bra så blir dom glada för din skull.

Istället för jag veta att personer tycker jag förskönar mitt liv här..

Vänner jag haft sen jag var liten..

Sånt sårar mer än dom tror.

Snart kommer jag låsa bloggen och ni som vill få lösen och fårtsätta läsa får självklart göra det! =) Jag blir bara glad!

Imorgon åker mina två små    till FARFAR!

Denna underbara Farfar...=)

Han ringde idag och frågade om han fick LÅNA dem.. och självklart får han det..=)

Så då ska jag faktiskt Dricka en öl på kvällen och ta det lugnt..

För dä har vi ännu en av klagomålen på mig!

Jag dricker då mina barn är hemma.... åååå så hemsk förälder jag är!!

Ja jag brukar ta en öl på helgen.. eller kanske tilloch med 4-5... så då måste jag vara jättehemsk?!

För det är ju tydligen olagligt att dricka då mn har barn...

Men jag gör det endå! Så ni som känner för att springa på soc eller  klaga.. bespara er!

JAG GÖR INGET FEL!

Och ni föräldrar som säger att ni är och kommer vara nykterister  till barnen fyller 18 ...ni ljuger!

Och jag kliver alltid upp dagen efter utan problem..

Tillskillnad från dom som brukar ligga och spy... haha!

Sluta försköna er själva som perfekta..

INGEN mamma eller pappa är perfekt.. Vi är inte mer än människor! =)

Vafaan.. Barnen mår bra av verkligeheten.. Livet är ingen drömvärld och det blir dom varse om när dom blir vuxna =)

Det finns inga barn som mår bra i slutändan av att lindas in i bomull.

Verkligenheten kommer chocka dom en dag isåfall..

Jag måste förtydliga mitt tidigare inlägg!

Jag menar och syftar inte alls på er som kommenterat =)

Jag tog illa vid mig av kommentetarer jag valde att inte publicera..

Så ni som har publicerade kommentrarer ska absolut inte tro att jag menar er!

Jag är jätetacksam för era tips och råd =)

Kramar till er alla!

Jag bloggar inte för att personer som ska påstås vara mina vänner ska kritisera sådant dom inte har sån stor aning om.Det sårar mer än vad det hjälper.Jag vet mångas åsikter redan.. Och jag lovar er att jag behöver inga förmaningar ang min familj.Jag sökte tips och råd.. Inte nedlåtande kommentarer..Passar det inte så behöver man inte läsa eller kommentera.Man ska ALDRIG dömma någon, förrän man gått en dag i dennes skor.Och man ska alltid sopa rent framför sin egen dörr först..Jag är inte arg eller något sånt. Bara sårad..

Har någon något tips på ett bra belöningssystem som fungerar?

Jag har provat med allt jag kan komma på.

Jag tänkte såhär..

Jag vill få Kevin att bli mer ordningssam och försiktig med sina leksaker han har. Han tar ju sönder precis allt han får.. och jag börjar lessna på att köpa nytt. Jag köper nytt och han tar sönder.. det börjar bli dyrt!

Sen hur jag ska få honom att städa sitt rum utan en massa bråk skrik och gråt..

Jag har provat meddet "olagliga" mutorna.. men det funkar inte.

Känns inte som om jag har fantasi över till att sitta och knåpa ihop något som är sådär jättebra!?

Hjälp Tips och Råd mottages!!

Ja nu har klockan passerat midnatt och man börjar så smått räkna ner timmarna.

Om 6,5 timme så är man påväg hem till sängen =)

Ringde hem tidigare och där hade båda knattar somnat. Skönt med lugna kvällar...

Imorgon skulle ev. min mormor och morfar komma förbi, hon hade stickat massa till oss! Det är så underbart med hemstickade strumpor. Barnen blir ALDRIG kalla om fötterna då de har hemstickade strumpor på sig!

Får se om mannen kanske tar barnen på badet imorgon medans jag sover lite. Vi har inte lovat dem något än utan det avslöjas först minuterna innan isåfall för att undvika besvikelse om det skulle bli ändrade planer.

Kevin håller på att lära Alma att spela shack hemma =)

Kevin är superduktig på spel.. och han kan verkligen sitta och spela länge länge. Han gillar att tänka har jag märkt..

Han är även superduktig på att måla. REdan när han va 4 år så kunde han titta på ett föremål och måla av det.

Men strategi-spel är verkligen lite av hans grej.

Och det är bra.. då kan han slappna av lite och låta hjärnan jobba.. hjärngympa tror jag är jättenyttigt för barn med ADHD. Dom behöver få aktivera hjärnan..

Och Kevin blir ju så stolt och glad när han märker att han klarar av den uppgift han tagit på sig! Nästan ibland så han blir förvånad... =)

Men han kan.. om man ger det lite tid så klarar han det mesta!

Ta inte min jämförelse på fel sätt nu.. men det är med barn som med hundar.. Kroppslig aktivitet tröttar inte ut på samma sätt som psykiska..

Hjärnan behöver underhåll för att må bra..och det finns inget roligare än att få berömma sina barn.. Man blir ju så mallig och stolt så hälften vore nog! ;)

Nu ska jag ta mig lite tee.

See yaa!